Vill du ha gratis bantningstips och info om nya dieter? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

(fyll i din e-mail här nedan)

Subscribe Unsubscribe

 LEARN  Dieten "The LEARN Diet"


 

LEARN dieten är lik Rosemary Conleys diet som så många andra dieter kommer från USA. LEARN Dieten förespråkar att du skall få 55-60% av din energi av kolhydrater och mindre än 10% av din energi av mättat fett. Det är alltså en "lågfettdiet" till skillnad från t.ex Atkins och LCHF som är "låg kolhydrats dieter".

LEARN står för Lifestyle, Exercise, Attitudes, Relationships, and Nutrition. Vilket fritt översatt betyder: Livsstil, träning, Attityder, förhållanden och näringslära .

Denna diet kan med fördel kombineras med ett effektivt bantningspiller. Klicka här för att prova gratis!

 

 

 

 

 

För att komma igång med din nya kosthållning och lyckas hålla dieten gå gärna med i en viktklubb. Exempelvis www.matdagboken.se. Där får en personlig matdagbok, personlig motionsdagbok, personliga uträkningar såsom BMI, personligt energibehov, recept och mycket mera. Matdagboken är kopplad till livsmedelverkets databas vilket underlättar rätt kosthållning. Färdiga menyer för att gå ner i vikt ingår.

 

The LEARN diet som den heter på Engelska klassas som en ”lågfetts diet” precis som Ornish-dieten. I en nyligen gjord jämförelse av Atkins-dieten, Zone-dieten, Ornish-dieten och LEARN dieten. Deltagarna var 300 amerikanska, överviktiga och feta (BMI 27-40), kvinnor i fyrtioårsåldern Jämförelsen gjordes under en 12 månaders period. LEARN-dieten kom på andra plats (-2.6 kg) följt av Ornish (-2.2 kg) och sist Zone-dieten (1.6 kg). På första plats med mest viktminskning kom Atkins-dieten (-4.7 kg). Vad som var positivt för samtliga dieter var att blodtrycket sjönk hos de som testats. Jag vet inte hur vanligt det är att banta med LEARN dieten i Sverige.

 

Källor:

Wikipedia: Mer om Learndieten

Livsmedelsverket: Kommenterar studier om kolhydratsnål kost

 

Observera!

Om du mår illa, är gravid, har problem med njurarna, har diabetes, oroar dig eller har övriga frågor kontakta din läkare eller dietist. Det är aldrig fel att rådgöra med din  läkare INNAN du börjar banta.

 

Här nedan är ett oredigerat klipp från Livsmedelsverkets webbplats angående jämförelser mellan dieter och metoder samt kommentarer från livsmedelsverket:

 

Livsmedelsverket kommenterar nya studier om kolhydratsnål kost

Fördjupad information till nyhetsartikel 18 april 2007.

 

Under våren 2007 har flera studier publicerats som handlar om samband mellan matens sammansättning av protein, fett och kolhydrat och risken att dö i förtid i hjärt- och kärlsjukdom och cancer. Studierna är gjorda på greker, svenskar respektive amerikaner. Dessutom publicerades för en tid sedan en studie om hur olika dieter påverkar viktnedgång, blodfetter och insulinkänslighet under ett år. I media har några av dessa studier beskrivits som att Atkinsdieten å ena sidan är en överlägsen bantningsmetod och å andra sidan som att den ökar risken för förtida död.

 

Nedan redogörs kortfattat för de olika studierna och Livsmedelsverkets slutsatser.

 

Grekisk studie

I en studie av 23 000 vuxna greker (20-86 år) indelades deltagarna efter intaget av protein och kolhydrater, samt ett index baserat på ökande intag av protein och minskande intag av kolhydrater (Trichopoulou et al. 2006). Efter knappt fem års uppföljning fann man att ett ökat intag av kolhydrater (justerat för energiintaget) var kopplat till en signifikant minskning av total dödlighet (6% per decil). Att äta lite kolhydrater och mycket protein (så kallat låg-kolhydrat-hög-protein-index) var däremot kopplat till en ökad risk för död och här sågs samband för både död i hjärt- och kärlsjukdom och cancer. Man fann vidare att ett ökat intag av mättat fett var kopplat till en ökad risk för död, medan ett ökat intag av omättat fett var kopplat till en minskad risk.

 

Svensk studie

Liknande resultat påvisades i en studie av 42 000 svenska kvinnor i åldern 30-49 år (Lagiou et al., 2007). Kvinnorna grupperades efter intaget av protein och kolhydrater (uttryckt som procent av det dagliga energiintaget, E%), samt på ett index baserat på ökande intag av protein och minskande intag av kolhydrater. Intaget av kolhydrater varierade från 32 E% (lägsta tiondelen) till 72 E% (översta tiondelen). Efter 12 års uppföljning påvisades att ett minskat kolhydratintag var kopplat till en ökad risk för dödlighet (6% per decil). Även ett högre låg-kolhydrat-hög-protein-index var kopplat till en ökad risk för död, och samband sågs här även för död i hjärt- och kärlsjukdom.

 

Amerikansk studie

I en tidigare studie av amerikanska sjuksköterskor jämfördes intaget av kolhydrater, protein och fett med risken för hjärt- och kärlsjukdomar (Halton et al. 2006). Studien omfattar 82 000 sjuksköterskor som följts i 20 år. Kvinnorna grupperades i 11 kategorier efter sitt intag av kolhydrater, protein och fett. Intaget av kolhydrater varierade i dessa från <29,3 E% till >56 E%. Här fann man inget samband mellan index, baserat på lågt intag av kolhydrater och högt intag av protein och fett, och risk för insjuknande eller död i hjärt- och kärlsjukdom. Man fann heller inget säkerställt samband mellan intaget av kolhydrater och risk för hjärt- och kärlsjukdom. Däremot sågs en minskad risk hos personer med en kost som samtidigt innehöll en förhållandevis stor andel enkelomättade och fleromättade fettsyror i form av vegetabiliskt fett och en kolhydratandel på omkring 45 E%.

 

”Snabba kolhydrater”

I Haltons studie tittade man även på intaget av ”snabba kolhydrater” (glykemisk belastning, ”glycemic load”) och risken för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom. Man fann att kvinnor som åt en kost med en mycket stor andel ”snabba kolhydrater” löpte större risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom än kvinnor med en liten andel sådana livsmedel (lägsta tiondelen). Liknande fynd presenterades vid uppföljningen av samma studie efter 10 år (Liu et al. 2000).

 

I en holländsk studie av män fann man inget samband mellan glykemiskt index (GI) och hjärt- och kärlsjukdom (van Dam et al. 2000). Man beräknade dock inte intaget av ”snabba kolhydrater” (GL). I en analys av den nämnda amerikanska gruppen av sjuksköterskor påvisades ett samband mellan ökat intag av ”snabba kolhydrater” (GL) och risken för stroke hos överviktiga kvinnor (Oh et al. 2005). För kvinnor med normalvikt sågs dock inget samband.

 

Bantningsdieter

I en studie fick drygt 300 amerikanska, överviktiga och feta (BMI 27-40), kvinnor i fyrtioårsåldern slumpvis följa ett av fyra olika dietprogram (Atkins, Ornish, Zone eller LEARN) under ett års tid (Gardner et al. 2007). Deltagarna fick inledningsvis rådgivning i grupp vid flera tillfällen under 8 veckor (16 veckor för LEARN). Ornishdieten innebär en vegetarisk kost med låg fetthalt (10 procent av energiintaget, E%), medan Zonedieten innebär en kost med ökad andel protein, 30 E% protein, 30 E% fett och 40 E% kolhydrater. Atkinsdieten innebär en begränsning av intaget av kolhydrater, initialt mindre än 20 g/dag, därefter mindre än 50 g/dag. LEARN-programmet innebär en energireducerad kost med 55-60 E% kolhydrater och mindre än 10 E% mättat fett samt råd om ökad fysisk aktivitet. Kostregistreringar visade att alla grupper minskade energiintaget. I LEARN-gruppen sågs små förändringar av kostens sammansättning i förhållande till hur man åt innan studien startade. Övriga grupper lyckades i viss mån följa råden, framför allt under de första månaderna.

 

Efter ett år uppvisade kvinnorna i alla fyra grupperna en viktreduktion på mellan 2,6-4,7 kg, motsvarande 2-5 procent. Skillnaden mellan grupperna var inte statistiskt säkerställda, även om det fanns en tendens till större viktminskning i Atkinsgruppen. Effekterna på blodfetterna varierade något mellan dieterna. LDL-kolesterol ändrades inte i någon grupp medan HDL ökade. Triglyceridnivåerna i blodet minskade i alla grupper, något mer i Atkins, LEARN och Ornish. Fasteinsulin- och glukosvärden i blodet påverkades inte. Blodtrycket gick ner i alla grupper, något mer i Atkinsgruppen.

 

Tidigare studier

Tidigare studier med samma uppläggning har inte kunnat påvisa några tydliga skillnader mellan olika bantningsprogram på viktnedgång (Dansinger et al. 2005; Truby et al. 2006). I studien av Dansinger et al. delades 160 kraftigt överviktiga personer (omkring 100 kg och BMI 35) in i fyra grupper som fick följa en av följande dietprogram: Atkins, Ornish, Weight watchers (viktväktarna) och Zone diet. Resultaten visade att mellan en tredjedel till hälften av deltagarna avbröt studien i förtid, andelen var störst för Atkins och Ornish dieterna. Efter ett år var viktminskningen i genomsnitt 2-3 kg, med små skillnader mellan grupperna. För dem som genomförde studien fullt ut var viktminskningen något större (4-6 kg). Parallellt med viktminskning sågs en förbättring av blodfettprofilerna. LDL-kolesterolvärdena minskade i alla grupper utom i Atkins-gruppen, medan HDL-nivåerna ökade i alla grupperna utom i Ornish-gruppen. Fasteinsulinnivåerna minskade i alla grupper utom i Atkins-gruppen.

 

I studien av Truby et al. (2006) randomiserades 300 överviktiga och feta (BMI 27-40), men i övrigt friska personer, till att följa fyra olika dietprogram, ”Atkins' new diet revolution”, ”Slim-Fast plan”, ”Weight Watchers”,”Rosemary Conley's eat yourself slim diet and fitness plan”, eller en kontrollgrupp. Efter sex månader hade vikten minskat i dietgrupperna med 4,8-6,6 kg (5-10%) jämfört med 0,6 kg i kontrollgruppen. Inga statistiska skillnader sågs mellan dietgrupperna. I Atkinsgruppen sågs dock en större viktminskning under de första fyra veckorna. Totalkolesterol och fasteblodsocker tenderade att minska i dietgrupperna, men en signifikant effekt jämfört med kontrollgruppen sågs endast för Weight Watchers.

 

I en meta-analys av fem randomiserade, kontrollerade studier fann man inga statistiska skillnader i viktnedgång mellan dietprogram med låg andel kolhydrater och hög andel fett jämfört med dieter med begränsad andel fett och ökad andel kolhydrater (Nordmann et al., 2006). Låg kolhydratdieterna ledde till vissa förbättringar av triglycerid- och HDL-nivåer i blodet, medan total- och LDL-nivåerna ökade.

 

Livsmedelsverkets kommentar

Resultaten från epidemiologiska studier har gett delvis motstridiga resultat vad gäller hälsoeffekter av ett lågt intag av kolhydrater och högt intag av protein. Två prospektiva studier pekar på att ett lågt intag av kolhydrater, speciellt i kombination med ett högt proteinintag, var kopplat till en ökad risk för förtida död, medan en tredje studie inte påvisade någon ökad risk.

 

Det finns epidemiologiska studier som tyder på att intaget av ”snabba kolhydrater” eller GI och livsmedels påverkan på blodsockersvar kan ha betydelse för risken att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom. Det saknas dock välkontrollerade behandlingsstudier. I en genomgång av randomiserade studier där man undersökt effekten av koster med lågt GI på riskfaktorer för bl.a. hjärt-kärlsjukdom konstateras att det vetenskapliga underlaget för en effekt av GI är svagt (Kelly et al. 2004).

 

Studierna tyder på att kvaliteten på kolhydraterna och fettet i maten kan vara av större betydelse än andelen fett, protein och kolhydrater så länge som andelen hålls inom rimliga intervall och energiintaget är i balans med energiutgifterna. Detta stämmer väl överens med Livsmedelsverkets rekommendationer som anger att 10-20 % av energin bör komma från protein, 25-35 % från fett och 50-60 % från kolhydrater. Samtidigt betonas att andelen mättat fett bör begränsas till 10 E%. När det gäller kolhydraterna anges att de främst bör komma från stärkelse- och fiberrika livsmedel och att andelen tillsatt socker bör utgöra högst 10 E%.

 

Bantningsstudierna pekar på svårigheter med att tillämpa och följa vanliga dietmetoder under längre perioder. De flesta klarar av att följa olika dietprogram under en kortare tid. För att åstadkomma beständiga resultat och en mer långsiktig omläggning av levnadsvanor krävs stark personlig motivation och olika typer av stöd. Därför anser Livsmedelsverket att dietprogram som baseras på vedertagna näringsrekommendationer och integrerar kost och fysisk aktivitet är att föredra.

 

Referenser

Trichopoulou A, Psaltopoulou T, Orfanos P, Hsieh CC, Trichopoulos D. Low-carbohydrate-high-protein diet and long-term survival in a general population cohort. Eur J Clin Nutr. 2006 Nov 29; [Epub ahead of print]. 

 

Lagiou P, Sandin S, Weiderpass E, Lagiou A, Mucci L, Trichopoulos D, Adami HO. Low carbohydrate-high protein diet and mortality in a cohort of Swedish women. J Intern Med. 2007;261:366-74. 

 

Halton TL et al. Low-carbohydrate-diet score and the risk of coronary heart disease in women. N Engl J Med 2006;355:1991-2002.

 

Liu S, Willett WC, Stampfer MJ, Hu FB, Franz M, Sampson L, Hennekens CH, Manson JE. A prospective study of dietary glycemic load, carbohydrate intake, and risk of coronary heart disease in US women. Am J Clin Nutr. 2000;71:1455-61.

 

van Dam RM, Visscher AW, Feskens EJ, Verhoef P, Kromhout D. Dietary glycemic index in relation to metabolic risk factors and incidence of coronary heart disease: the Zutphen Elderly Study. Eur J Clin Nutr. 2000;54:726-31.

 

Oh K, Hu FB, Cho E, Rexrode KM, Stampfer MJ, Manson JE, Liu S, Willett WC. Carbohydrate intake, glycemic index, glycemic load, and dietary fiber in relation to risk of stroke in women. Am J Epidemiol. 2005;161:161-9.

 

Kelly S, Frost G, Whittaker V, Summerbell C. Low glycaemic index diets for coronary heart disease. Cochrane Database Syst Rev. 2004;(4):CD004467.

 

Gardner CD, Kiazand A, Alhassan S, Kim S, Stafford RS, Balise RR, Kraemer HC, King AC. Comparison of the Atkins, Zone, Ornish, and LEARN diets for change in weight and related risk factors among overweight premenopausal women. The A to Z weight loss study: A randomised trial. JAMA 2007; 297:969-77.

 

Dansinger ML, Gleason JA, Griffith JL, Selker HP, Schaefer EJ. Comparison of the Atkins, Ornish, Weight Watchers, and Zone diets for weight loss and heart disease risk reduction: a randomized trial. JAMA. 2005 ;293: 43-53.

 

Truby H, Baic S, deLooy A, Fox KR, Livingstone MB, Logan CM, et al. Randomised controlled trial of four commercial weight loss programmes in the UK: initial findings from the BBC "diet trials". BMJ. 2006 ;332:1309-14. Erratum i: BMJ. 2006 ;332:1418.

 

Nordmann AJ, Nordmann A, Briel M, Keller U, Yancy WS Jr, Brehm BJ, Bucher HC. Effects of low-carbohydrate vs low-fat diets on weight loss and cardiovascular risk factors: a meta-analysis of randomized controlled trials. Arch Intern Med. 2006;166:285-93. Erratum i: Arch Intern Med. 2006;166:932.

 

Källa: Livsmedelsverket

 

 

Lycka till att banta med LEARN-Dieten!

 

 

 

 

Till startsidan ViktVakten.se


Copyright 2007-2008 viktvakten.se        E-post: info@viktvakten.se